Föremål
-

På den här sidan har vi i första hand tänkt att visa upp en del föremål, som finns på Lantbruksmuseet.  Alla kan naturligtvis inte visas, men vi väljer ut och lägger in "nya" föremål efterhand, som kan vara roligt att titta närmare på. Det finns även intressanta personer att visa upp och en del företeelser.
 
Klicka på bilden så blir den större.

Va´det bättre förr
En apparat att ”torka” tvätten

Tänk dig tillbaka i tiden ett antal år. Du är färdig med din tvätt. Nu ska vattnet vridas ur. Du tar i så mycket som du tror att tvätten tål. Det är jobbigt!
 Det är i det här läget som någon har börjat fundera. -"Kan man möjligen göra det lättare för sig!" Då uppfann han eller hon apparaten som du ser på bilden.

Hur kan då den här grejen få ur vattnet ur tvätten? Jo, så här är det! Behållaren, som sitter på ”skaftet”, är indelad i två rum. Ett övre och ett undre. Rummen åtskiljes av ett gummimembran. Tvätten stoppas i uppifrån. Sedan sätter man på locket som sluter helt tätt. Till det andra rummet som är under gummimembranet finns en anslutning för en vattenslang. Man öppnar vattenkranen och släpper in vatten som det är tryck på. Vattnet trycker gummimembranet och tvätten uppåt och pressar på så vis ur vattnet ur tvätten. Vattnet från tvätten rinner ut ur pipen. Ett ganska bra försök på vår väg mot ett bekvämare liv. I det här fallet en sorts föregångare till torktumlaren.
Vid den gamla bykstugan på museet kan du studera apparaten närmare.

En vacker symaskins historia

Omkring år 1910, alltså för ca 110 år sedan, köpte Per August Wahlberg i Grytgöl en vacker trampsymaskin till sin fru Wendela.
Symaskinen hade han beställt per postorder och var av märket Husqvarna. Närmaste utlämningsställe för ett så tungt föremål var Ljusfallshammars järnvägsstation dit den levererades med tåg. August, som inte hade tillgång till något transportmedel, hämtade den tunga symaskinen i Ljusfallshammar och bar den hela vägen till hemmet i fastigheten ”Skansen” som ligger i Grytgöl. En sträcka på ungefär 6 km.

August levde mellan åren 1876 och 1952. Han var således ungefär 34 år då symaskine4n inköptes. Hans fru Wendela var då omkring 28 år. Wendela var född 1882 och levde till 1969.
August arbetade som grovarbetare, borrare och tråddragare vid Grytgöls Bruk. På kortet med August, där han är betydligt äldre, står han beredd att bära en trådring som lär väga 138 kg. Han var med andra ord en riktig kraftkarl.
Efter Wendelas död övertogs symaskinen av dottern Emma som var född 1913.  
Symaskinen gick sedermera vidare till Emmas systerdotter Christina.
I år, alltså 2020, skänktes den här vackra och välskötta trampsymaskinen till Lantbruksmuseet i Ljusfallshammar.

Symaskinen hämtades med bil i Finspång och transporterades till museet.
På den gamla järnvägensbanken förbi Ljusfallshammar är numera riksväg 51 framdragen. Man kan således, med en liten tår i ögonvrån, konstatera att symaskinen som August Wahlberg för 110 år sedan hämtade på Ljusfallshammars järnvägsstation än en gång transporterades längs samma banvall fram till platsen där stationen låg.
Denna gång dock med skillnaden att färden fortsatte ytterligare 600 meter fram till Lantbruksmuseet. Där kommer den vackra och välvårdade symaskinen att kunna beskådas av intresserade besökare.
1872 startades symaskinstillverkningen vid Husqvarna Vapenfabrik (nu Viking Sewing Machines). Den smalspåriga järnvägen mellan Finspång och Pålsboda invigdes 1874.
Från Lantbruksmuseet tackar vi för gåvan och för att anhöriga tänkte på museet.    

Bandsåg


Bosse Karlsson, på Lantbruksmuseet, är fantastisk på att nosa rätt på produkter från Ljusfallshammars storhetstid som industriort. Här ser vi en patenterad bandsåg från Ljusfallshammars Fabriksaktiebolag med den karaktäristiska bågen som sågen är uppbyggd på.

Dasset

-

En röd stuga på landet med ett gammaldags utedass
Det förknippar många med en riktig svensk sommar

 
 Det här lilla omtalade huset, som låg lite för sig själv, har naturligtvis inte alltid funnits.
 
Före 1800-talet hade många gårdar inte utedass. Ofta hade man bara en stång uppsatt utomhus. Att andra såg vad man höll på med var ingen som brydde sig om.
 
För att få skydd mot väder och vind började man så småningom att bygga väggar och tak. Stången byttes ut mot en sittbänk med hål i. På så vis kom utedasset till.
 
Ordet "Dass" lär komma från tyskans "das Haus" som betyder huset.

Den "Lilla bondgården" i det stora museet
är verkligen värt ett besök


Finspångsbon Folke Gustavsson var en skicklig träsnidare. Med hälp av ett antal av Folkes sniderier har Stefan Jansson skapat en enastående bondemiljö. Bakgrunderna har målats av Britt Eklund. 

Folke Gustavsson föddes 1918 i Vånga i Östergötland. Han flyttade som 14-åring till Mottorp norr om Lotorp, strax utanför Finspång. I början av 1940-talet bildade Folke familj och bosatte sig i Fridkulla i Lotorp. 1951 gick flyttlasset till Finspång. På 40-talet började Folke med träsnideri. Det blev många hästar, älgar och andra figurer. Folke Gustavsson avled år 2001.

Mera om Folke Gustavssons liv och flera av hans träfigurer kan man njuta av i Lantbruksmuseet.

Mekaniska verkstaden

I den mekaniska verkstaden på Lantbruksmuseet drivs maskinerna med remmar. Precis som det var "på den tiden". Alltså då maskinerna i verkstaden var nya.

På orten Ljusfallshammar fanns en mekanisk verkstad, som tillverkade maskiner för  metallbearbetning och för träbearbetning.

Bosse, som ansvarar för den mekaniska verkstaden på Lantbruksmuseet, letar och hittar maskiner från den epoken.

Här ovan ser vi supportsvarv, som är tillverkad vid Ljusfallshammars Verkstads AB. Svarven fungerar utmärkt med sin remdrift och får ofta tjänstgöra vid tillverkning av reservdelar till museets maskinpark.














Här till vänster håller Bosse, som har skapat "Museets Mekaniska Verkstad", på och svarvar till en reservdel till spånhyveln, som används för att framställa takspån.

Fordson Major ombyggd till gengasdrift

Vånga är en ort i Norrköpngs kommun i Östergötlands län.  Orten ligger norr om sjön roxen och ca 3,5 mil från Lantbruksmuseet i Ljusfallshammar.
I Vånga finns en livaktig Veterantraktorklubb, som ägnat sig åt att bygga om en Fordson Major traktor av årsmodell 1952 till gengasdrift.  Aggregatet är helt byggt av klubben.
Traktorn är tills vidare placerat hos oss på Lantbruksmuseet i Ljusfallshammar. Nedan t.v. kan vi läsa vad klubben skriver om traktorn och gengasaggregatet. Vi kan även se en principskiss hur det hela fungerar. Dessutom ser vi det duktiga "gänget", som lyckats med ombyggnaden. Nu hoppas vi att Vånga veterantraktorklubb har tid att komma till våra  museedagar och köra med den. Det lär inte bara vara att trycka på knappen för att få igång en gengastraktor.  Det är värt ett besök på Lantbruksmuseet bara för att ta en närmare titt på mästerverket.